Igår när jag körde hem från träningen kände jag mig helt förstörd, det gick mao inget vidare. Idag kan jag se tillbaka och hitta en hel del saker som faktiskt gick toppenbra. Kiwi höll ihop huvudet även när hon gick upp i stress. Balansen och A:et gick hon över (med hinder både framför och efter) trots att hon fram tills bara 24 timmar innan varit vettskrämd! Och då var ändå underlaget jättevått av allt regn. Visst måste jag glädjas över framstegen oxå men det är ledsamt att hon går upp så i stress när andra hundar kör agility, ett bekymmer som vi har haft med oss mer eller mindre hela hennes liv. Vi har jobbat på att hon ska kunna sitta lugnt bredvid och det och det har varit bättre en tid för att nu komma tillbaka igen, med dunder och brak. Jag tänkte att jag ska vänta tills efter hennes löp (kommer vilken dag som helst) och efter det ska vi ta tag i problemet en gång för alla! Jag har helt klart inte tränat detta tillräckligt bra. Små, små myrsteg fram som min förra chef hade som favoritcitat;o).

Jag vill poängtera att jag inte skyller några av Kiwis galenskaper på löp, hormoner eller annat utan tar på mig det helt och fullt! "Hunden är aldrig bättre än sin förare" eller "sådan förare sådan hund". Men jag kan ju inte förneka att hunden just nu är i den sista och tuffaste könsmognaden och dessutom ska löpa inom kort. Det kryddar ju bara tillvaron lite extra;o).

Idag körde vi ett lydnadspass med ett fritt följ, jag tror aldrig att man kan träna det för mycket men det börjar iaf kännas riktigt bra! Efter det gjorde vi några inkallningar. En av gångerna fick jag ett infall och kommenderade "stå" mitt i en inkallning och ställde sig perfekt, jag tror att vi hade fått rätt fina poäng om det hade varit tävling! Duktig, duktig vovve! Jag har ju inte tränat stå i det sammanhanget, jag tränar sällan hela moment utan delar upp dem och fokuserar på att alla delar ska bli perfekta. Kan hunden alla delar så fixar den att sätta ihop dem utan problem oxå.

Ett moment blir två delar:

Vid exempelvis en inkallning vill jag att hunden ska komma blixtersnabbt in till mig och har därför delat upp den i två delar under träning;

1). Hunden springer till mig och när den strax är framme kastar jag en trasa med vänster hand en bit bakom mig. Detta för att få hunden att vilja springa snabbt. 

2). Andra delen är ingången, hunden ska sätta sig i position vid min vänstra sida. Det gör jag i många olika sammanhang, jag lär hunden att hon så fort jag ställer upp mig ska springa och sätta sig. Detta lärde hon sig ganska fort.

Om jag inte hade delat upp dessa kunde det har funnits en risk att hunden koncentrerat sig på att den ska sätta sig fint i position och därför tappat fart.

Kiwis resultat har kommit in på SKK:s hemsida. Hon fick ett B på sina höfter och UA på armbågarna. Underbart!! Kiwis föräldrar har god statestik men det har ändå varit lite nervöst såklart. Man kan aldrig gardera sig helt!

A: Normala höfter grad A

B: Normala höfter grad B

C: Lindrig dysplasi

D: måttlig dysplasi

E: Höggradig dysplasi

Om du är intresserad kan du läsa mer genom att klicka på länken