Jag har tillbringat dagen på Kalmar brukshundsklubb och hejjat på våra Ölandsekipage som var med och tävlade i sydostcupen. Tyvärr gick det bäst för oss i fel klass, den individuella och Kalmar BK tog hem segern. Oskarshamn och vi på Öland har fått äran att vinna två år var så nu var det faktiskt Kalmars tur... eller?  I alla fall, riktigt bra kämpat av er Kalmar, ni gjorde många snygga lopp. STORT GRATTIS TILL SEGERN! Vi är redan sugna på revanch;o).Vi är ju tävlingsmänniskor, eller hur??? ;o) 

Jag har ju inte varit ute på en enda agilitytävling sedan jag var i Sölvesborg i höstas eftersom Tindra inte varit ok så det var helt underbart att se alla duktiga ekipage samt umgås med personer som man brukar stöta på vid tävlingar. Den sammanhållning som vi har som tävlar för ÖBHK är fantastisk.

Jag satt där kände hur det kliade i benen... jag ville in på banan och springa själv. Inte bara se... Just då bestämde jag mig för att det var dags att se om Tindra kan tävla igen. Hon har ju varit väldigt fräsch ett bra tag nu efter all rehabträning. Hon är i full kondition och jag vågade mig faktiskt på att hoppa några hopp samt ta balansen för en vecka sedan och peppar, peppar så verkade hon inte ha ont dagen efter heller. Jag var extra noga med massage och så. Vi får se. Jag ska ringa min Rehabtränare och se vad hon säger...

På kvällen var vi bjudna hem till min barndomskompis Jennie som hade födelsedagskalas. Jennie är ju kock och känd för att bjuda på riktigt god mat och jag kan säga att hon lyckades alldeles strålande även denna gång. Under tiden vi åt och försåg oss sprang hundarna omkring i Jennie och Jimmys stora fina trädgård och lekte med deras Border Terrier Elton. Jag satt där och tänkte att jag är lyckligt lottad som kan ta med mig mina hundar nästan överallt för de flesta av mina kompisar har oxå hund. Inte det att jag inte kan lämna dem hemma (förrutom nu när Kiwi är liten)  men det är skönt att ha med dem. Att slippa tänka på hur läge de har legat själva hemma. Att behöva åka hem när det är som roligast för att de har varit själva länge nog osv. Inte för att jag egentligen ser det heller som ett problem, det är något som man bestämmer sig för, att det är ok, den dagen man köper sin första hund.