Igår så opererades lilla Tindra för OHE, kastration. Det är så skönt att det är över och att allt har gått så bra.

Vi bestämde oss för ett par veckor sedan att ta bort livmodern då den kan ha haft en viss påverkan på hennes allmäntillstånd. De tre perioder som hon har haft ont och varit allmänt nere har varit i samband med löp så det fanns inte så mycket att tveka på när hon även denna gången började bete sig konstigt. Jag visste att hon skulle löpa i mitten av maj och vi ville helst inte operera henne under löp så det var rätt så snabba ryck som gällde. Självklart ordnade fantastiska Läckeby en snabb tid åt oss så att inte Tindra skulle hinna börja löpa.

Nu håller vi tummarna på att detta kommer att lösa alla bekymmer och att hon aldrig mer kommer att få ont.  (Jag är inte helt övertygad men jag måste hoppas, det tar mycket kraft att gå runt och oroa sig hela tiden).

Lägger upp en bild på söta Tindra, alldeles frusen och dåsig efter operationen.  Jag kan berätta att efter en god natts sömn var hon en helt annan hund. Helt otroligt att de är så starka hundarna. Tacka vet jag stark smärtlindring. Nu får vi hålla henne lugn i ett par veckor innan vi kan rehabträna igen. Men nu är det iallafall gjort, puuuh.