Jag är ingen bra bloggare jag... Min ambition var att skriva inlägg ungefär två till tre gånger i veckan och riktigt så har det inte blivit. Men vem vet, det kanske tar sig.

Idag har i alla fall jag och hundarna fått sällskap av mina föräldrar, de ville följa med över till huset för att se hur det såg ut nu när det har hänt så mycket. Jag passade på att ta en hel del bilder och några stycken laddar jag upp här nedan.

Nu börjar huset ta form och jag kan så smått börja se framför mig ungefär hur det kommer att se ut. (Byggarna har redan börjat isolera).  Tack och lov känns det riktigt, riktigt bra! Jag längtar tills jag och Fredrik kommer att bo där tillsammans med vårt lilla barn och alla underbara hundar. Fredrik pratade med byggaren idag som berättade att de skulle packa in huset för att sedan låta det stå och torka ett bra tag. Inflyttning kanske skulle kunna bli något tidigare, kanske den 1/6. Det vore ju perfekt! Längtar!!! 

Efter att vi kikat klart på huset följde mina föräldrar med mig ner till Campingen där hundarna fick leka av sig lite, läs springa benen av sig;o). Per konstaterade att Kiwi är väldigt snabb och han var mycket förvånad över att Tindra nästan hängde med henne på en raksträcka. Det var jag oxå med tanke på hennes långa konvalesens. Jag är så glad att hennes kropp klarar att springa igen. Jag låter henne dock inte springa några långa stunder utan kanske 5-10 minuter per promenad. Tack mamma och Per för sällskapet! 

I helgen har Jag och Kiwi varit hos vår uppfödare Mickis på valpkullsträff. Det var hundar från J och K-kullen där. Superkul att träffa andra ägare och få ett ansikte till deras namn. Vi vallade ett par pass. Kiwi hade inte vallat på ett tag och hon var spänd upp över öronen. Hon gjorde en del riktigt bra saker och vi fick massor av beröm av Mickis men trots detta kändes det i det stora hela lite sådär. Jag börjar bli ordentligt tung och långsam och hinner inte alltid undan fåren. Jag gjorde dessutom en riktig vurpa så alla stackars får fick hoppa över mig;o). Kiwi visade även en ganska ny sida av sig själv där hon försökte komma undan krav (har märkt av den lite i annan träning sista två veckorna). Hon tog stoppet sämre än vanligt och varvade en del på slutet. Såg mest ut att springa runt i en egen liten bubbla. Mickis råd till mig var att ta lite vintervila från vallningen - Du får inte glömma bort att hon bara är 9 månader, sa Mickis till mig!!  Jag tänker nu satsa lite mer på riktigt roliga saker så som uppletande, lydnad och agilitygrunder (utan bommar!!). Vi ska bara se till att ha kul tillsammans och ställa lagom med krav! Kanske att jag åker hem till Anja och kikar när Jaffa vallar och låter Kiwi träffa fåren en kortis bara på kul.  

I morgon ska jag gå på morgonpromenad alldeles själv... Nädå, hundarna ska så klart med men inte min Fredrik. Jag har blivit lite bortskämd med att flera gånger om dagen ha min sambo med på nästan alla promenader. Det är något som jag uppskattar jättemycket för vi får då tid att prata om allt möjligt!