Jag fick idag veta av min kollega och blivande granne att det hade varit någon och satt ut pinnar på vår tomt igår. Fredrik och jag slängde oss in bilen idag när vi kom hem från jobbet och körde direkt till Saxnäs för att hinna ta lite bilder innan det blev mörkt. Snacka om att vi blev förvånade när det dessutom stod en stor grävmaskin i hörnet på vår tomt och det var fullt med högar av fyll samt en byggare som höll på att platta till där plattan sedan kommer att ligga. Vi fick höra av grannen att de hade varit i gång sedan kl 07:00 i morse och att det hade kommit ca 10 lastbilar med fyll under dagen. BRA JOBBAT MULTIBYGG! Vi har haft tomten i över ett år ochdet har inte hänt särskilt mycket men när det väl händer då sker det med besked. KUL!

Fredrik var tvungen att hämta spaden för att ta ett första spadtag och jag tog skrattandes fram min kamera. Tur att vi har samma humor min kära sambo och jag... *skratt*. Se bilder nedan, tyvärr av lite dålig kvalitet men det får duga. 

Hundarna var såklart med och vi passade på att ta en promenad. Vi konstaterade att det kommer bli superskönt för både oss och hundarna att ha skogen så nära. Idag åker vi bil i stort sett varje dag för att ta långpromenader mm. Det är inte roligt att gå i stan, det gör vi så mycket ändå!

Jag passade på att träna med Kiwi under promenaden. Hon skötte sig jättebra.  Det har nästan blivit en vana;o). För bara några veckor sedan var det tvärt om, jag tyckte att hon var lite splittrad och hade glömt bort saker hon tidigare kunnat.  Det är jätteskönt att det har vänt men egentligen kan man väl inte vänta sig något annat med en liten valp på 7 månader. Jag gör aldrig någon affär av dagar med mindre kvalitet utan förenklar i stället övningen och tar nya tag dagen efter igen. Träning ska vara rolig och kravlös för en valp tycker jag. Vi leker ju fortfarande!! :o)

Bygglov 

För ett par dagar sedan kom vårt efterlängtade bygglov på posten. Vi har väntat på detta sedan i maj och började nästan tro att det aldrig någonsin kommer att bli något hus för vår del. Från flera månaders väntan där ingenting har hänt ska vi nu göra allt samt fatta enormt många beslut på en kort tid. OJ VAD KUL!  På tisdag i nästa vecka skriver vi förmodligen kontrakt med vår byggare och då kommer vi nog att få en preliminär tidsplan. På fredag har vi ett möte med kommunen, ett sk byggsamråd vad det nu innebär. Det ska bli så spännande!

Träningen med Kiwi

Tja den går både framåt och bakåt precis som den kanske ska göra med en sex månader gammal valp. Igår var vi på ÖBHK och tränade för Meta som är en otroligt duktig hundförare och inspiriatör. Hon vet vilka knappar man ska trycka på och hon är noga med att all träning ska vara rolig för hunden vilket jag också tycker är viktigt! Vi fick lite saker som hon ville vi skulle träna på tills vi ses nästa gång om ca två veckor.

Idag åkte vi iväg till Kalmar BHK och upprepade i stort sett alla saker som vi gjorde igår på träningen för Meta. Kiwi höll bättre fokus idag, det gör hon alltid i Kalmar och jag har en liten teori om att det beror på att vi har varit där rätt mycket men på Öland ganska få gånger.

Även Tindra fick köra lite lydnad idag. Hon är så fantastisk min lilla terrier, så allert och sugen på att göra vad som helst jag ber henne om. Dock tar jag det ganska lugn då jag är såå rädd om hennes rygg. Om jag bara kunde förstå vad det är som gör att hon får så ont ibland.

Eftermiddag

Snart kommer Fredrik hem, han har tagit eftermiddagen ledig för att kunna åka och titta på golv till vårt nya hus. Jag hoppas attvi får mycket gjort denna eftermiddag och framför allt kan fatta en hel del viktiga beslut.

Matte är (var) mitt allt 

Det fanns en tid då jag var Kiwis Gud. Allt jag sa var hennes lag och allting var så lätt. Den tiden är förbi, smekmånaden är över. Min lilla dam börjar så smått bli en egen individ med en egen vilja och förmåga att fatta egna beslut vilket faktiskt inte bara behöver vara negativt. Inte alls, bara lite svårare;o). När vi tränar själva går allting som smort men då vi lägger till en del störning som när det är en massa kurser samtidigt på klubben vet hon inte vart hon ska göra av sig själv. Någon belönar sin hund högt och tydligt en bit ifrån oss och Kiwi håller på att hoppa ur sin kostym och glömmer allt vad vi har lärt oss tidigare. Jag kan bara se att det är mitt fel eftersom jag tränar en hel del själv eller tillsmmans med några kompisar som Kiwi nu känner väl. Är det något som man inte kan så tränar man på det!! Vår plan är att träna lydnad mm i ensamhet eller i en mindre grupp precis som förrut med andra ord men att även åka till klubben då jag vet att det är mycket folk i rörelse och inte ha så stora krav på varken mig själv eller Kiwi. Köra små kontaktövninger, både sittandes och gå runt med Kiwi och endast kräva att hon tittar på mig. Inte göra något mer förrän jag känner att vi behärskar det. Vi får helt enkelt börja om och ta en dag i taget!

Tråkträning 

Kiwi blir bättre och bättre på att ligga still och vänta på sin tur då kompisar tränar. När jag tränar Tindra är hon jätteduktig och lämnar inte sin plats förrän förrän hon får ett OK trots att hon hemskt gärna vill.

Kvällen 

Ikväll ska Kiwi och jag på vår första vallhundsvalpkurs det ska bli jättespännande, vi har längtat så.

Jag blir galen!! Nu är det andra gången som jag raderar ett inlägg när jag är klar och endast ska ladda upp det. Denna gången fick jag hjälp av min älskade lilla valp som hoppade upp och på något konstigt vis lyckades pricka in musen så att bloggen bytte sida. Då försvann allt. Grrrrr. Det tycker jag är dåligt, hur kan det vara så? Grrrr igen. Jag hoppas att de som har gjort den här sidan ser till att fixa till det, för jag kan ju inte vara den enda det händer..? Jag ska försöka återberätta det jag just skrivit, dock är jag inte säker på att det blir lika dant som det förra då det var ganska långt. Jag ska först bara glömma det som nyss hände och försöka få den känslan att infinna sig igen som jag hade innan allt jag hade skrivit raderades....

Nu så:

Det är de små sakerna som gör det. Jag kan bli så otroligt lycklig för nästan ingenting. När jag kom hem från jobbet tog jag i vanlig ordning med mina hundar ut på en promenad. När vi kommit en bit kom vi fram till en stig som jag såå många gånger bara har traskat förbi då jag trott att den har lett till en stor väg. Idag fick reda på att det inte var så. Hundarna och jag svängde in på stigen och när vi hade gått en liten stund kom vi fram till ett gäng fiskebodar, en sjö och en hel rad med bryggor. Supermysigt!! Vattnet låg alldeles som en spegel och solen strålade. Tänk er detta mitt inne i stan;o). Vi gick runt där en bra stund och bara mös. Efter ett tag kopplade jag upp Tindra då jag tyckte att det var ett utmärkt tillfälle att träna Kiwis uppmärksamhet. Jag vill att hon ska hålla reda på mig och inte tvärt om, därför leker vi kurragömma varje dag. Det som skilde sig idag på den här platsen var att det fanns gott om bra gömställen där jag kunde se Kiwi, men hon inte såg mig. När Kiwi var inne i en doftfläck passade jag och Tindra på att gömma oss. Kiwi var lika uppmärsam som hon brukar och jobbade på bra med att försöka hitta oss. Hon lyckades varje gång dock tog det ibland lite längre tid vilket inte jag tycker gör så mycket så länge hon försöker.     

I morgon kl 17:00 går jag på fyra veckors semester och det ska bli så otroligt skönt! Både Fredrik och jag har under våren haft mycket att göra på våra jobb i olika omgångar samt att vi har försökt att gå omlott så mycket det bara går för hundarnas skull. Det har gått bra men det ska bli skönt att äntligen kunna få lite kvalitetstid ihop. Jag tror att vi båda har längtat efter det.

I helgen kommer en av mina bästa vänner till Kalmar och hon ska stanna här i en HEL vecka. Det ska bli så kul att träffa henne igen. Vi har alltid så sjukt roligt och det händer alltid en massa tokiga saker när vi träffas:o). Vi har mycket att ta igen då det konstigt nog var jättelänge sedan vi sågs (det är trots allt inte mer än 35 mil emellan oss). Jag får nog skylla lite på min hektiska vår. Jag tror inte att jag har haft en ledig helg sedan i slutet av November. Det har varit instruktörsutbildning, ledarskapsutbildning, kurstillfällen, festkommitemöten, SM, tävlingar, hundträningar, födelsedagskalas, jobb mm. Alltid något... Det är inte så att jag nu beklagar mig;o), jag har ju valt det själv. Jag älskar ju att hålla igång och att ha många projekt igång samtidigt!! Det är ju liksom jag. Men man kan ju inte göra allt, inte på en och samma gång i allafall;o). Nu i sommar på semestern kommer jag att prioritera att träffa mina vänner -ja, det är ett löfte!!! De vänner som inte delar mitt hundintresse har knappt sett röken av mig på ett tag. Jag kommer också att prioritera min sambo och mina nära. Självklart även mina hundar men de prioriterar jag jämt... för att jag vill(!), de ger mig så otroligt mycket varje dag! Det är dem och min sambo som ger mig all energi så att orken räcker till så mycket! Ni är bäst!

Nu ska jag dricka mitt te som min sambo har servat mig med. Efter det ska Kiwi få lite hjärngympa innan det är dags för sängen. Det blir nog sent i kväll också, jag är kvällsmänniska så det sjunger om det. Men vad gör det när det endast är 8 arbetstimmar kvar innan jag går på fyra veckors semester. Fyra långa veckor...

Några bilder från vår midsommarhelg uppe i stugan i Byxelkok. Spana in den blivande lydnadshunden endast 14 veckor gammal :o).  Redan då visade hon även prov på uthållighet och envishet:o). Bollen råkade hamna i den lilla poolen och alla hundarna ville så klart ha den. Den var svår att få tag i då den hela tiden åkte ifrån dem.  Alla hundarna utom Kiwi gav upp efter ett litet tag (om det berodde på vishet eller brist på envishet låter jag vara osagt). Kiwi kämpade och kämpade tills hon till slut lyckade få tag på bollen.

På en annan av bilderna ligger Tindra parkerad på sin favoritplats - saccosäcken och Coccoz och Zico har somnat i soffan.

Ingen midsommar utan jordgubbstårta...

Midsommarafton blev helt perfekt! Vi vakande i stugan, åt frukost med nybakta frallor från bageriet, var och tränade med hundarna på banan borta vid klubben och åt sedan en riktig brakmiddag igen tillsammans med mina föräldrar. Vi hade jättetrevligt och självklart hamnade jag och mamma i några skrattanfall... som vanligt. Ni vet man skrattar så man tror att alla magmuskler ska gå sönder. Fredrik brukar vara snabb att hänga på och Per brukar skratta med ett par minuter för att sedan vänligt fråga oss andra vad vi egentligen skrattar åt. Då skrattar vi andra bara ännu mer när vi inser att vi inte riktigt vet vad vi skrattar åt. Ja, sådär brukar det hålla på och detta fenomen går i generationer. Så länge jag kan minnas har min mormor och mamma hållt på lika dant. Vi ska inte tala om när vi tre kommer igång. Då är det kört. Vi måste dela på oss, sätta oss i olika rum och sansa oss. Visst är det sjukt men vad gör det? Ett gott skratt förlänger livet!!

Guitarr hero

Fredrik hade fått låna ett guitarr hero av sin jobbarkompis son och vi plockade fram det och testade allihop. Fredrik var helt outständing, vi andra fick rycka upp oss och mamma tappade sugen (ska inte berätta hur det gick för henne). Vi stängde av...

När vi gjort oss i ordning  inför kvällens festligheter kom mamma smygandes till Fredrik... skulle han kunna tänka sig att sätta igång det där spelet igen så hon fick testalite till?? Så klart! sa han och vi skrattade gott när vi lämnade stugan. Dagen efter visade det sig att de där två (mina föräldrar) nog hade tränat lite er än de erkände. Mamma hade ryckt upp sig enormt och var riktigt duktig. Ha, ha, ha! Tydligen inte bara för barn de där spelen:o).

Kvällen

På kvällen var vi bortbjudna till en midsommarfest hos mina kompisar. De var oxå uppe i sin stuga i Byxelkrok så vi satte oss på cykeln och cyklade dit. Vi var 10 personer och det var ett par av dem som jag aldrig hade träffat tidigare. Alltid kul att träffa nya mäniskor! Vi tävlade i en 5-kamp med jätteroliga lekar där jag och fredrik slutade trea (!!) . Efter detta var det middag, lagad av en av gästerna som har arbetat som kock tillsammans med mig för jättemånga år sedan. Supergod mat bjöd han på! Vi satt¨sedan  och pratade och mös till sent in på natta. Tack snälla för en fantastiskt lyckad kväll!

När jag hade varit ute med Kiwi en sväng tog jag med mig Meya på en liten cykeltur till bageriet för att köpa nybakta frallor. Jag vill gärna ge mina vuxna hundar lite egentid med matte nu när så mycket fokus går till lilla Kiwi. När jag kom hem gick jag och Tindra på en promenad och frukosten serverades inte förrän klockan var 10:30. Stackars Fredrik fick stanna hemma hungig och dan och vänta på oss andra då han har skadat sig på fotbollen igen. Denna gången är det en bristning på baksidan av låret. Usch, aj, aj. Jag fick det själv en gång och minns mycket väl hur ont det gör.

Efter frukost gav sig Fredrik iväg för att träffa några kompisar och jag bestämde mig att trots det fina vädret stanna inne och städa.  Jag har nog solat så det räcker för denna veckan i alla fall... Jag var riktigt sugen på att städa idag så jag satte i gång och rensa en massa. Nu börjar jag tänka... äsch, det där kommer vi inte vilja ha i huset i allafall, så det var en hel del som åkte i soporna och gud så skönt det kändes.

Mamma ringde och berättade att de var på utställning med Cocoz i dag och att han hade kvalificerat sig till Best in show-finalen. Verkligen superkul, nu håller vi alla tummar och väntar med spänning på att få höra hur det gick!

När Fredrik kom hem bestämde vi oss för att åka till klubben och träna med Tindra och alla hundar åkte så klart med. Kiwi låg tyst och sov där bak i bilen hela vägen (verkar som om hon har accepterat den nu).

Det var helt underbart att köra Tindra, hon är så smidig och lättstyrd. Vi körde bara ett par minuter åt gången på en kombination som jag misstänker att Anja hade byggt upp lite tidigare på dagen. Efter det fick Tindra vila medan jag körde ungefär samma med Meya. Meya var heltänd idag, oj vad kul hon tyckte att det var. Efter detta var det Tindras tur igen och vi körde bara balansen. Jag tänkte att jag skulle testa hennes kontaktfält och sprang så fort jag bara kunde förbi kontaktfältet och 5 meter till och TÄNK... Tindra stannade precis som hon skulle ända tills hon fick sitt okay-ord. Vilken lycka. Vi har alltså inte tränat kontaktfält (eller agility) alls på över 6 månader och den lilla damen visste exakt vad hon skulle göra. Söting!

Kiwi fick också leka lite med matte. Kommando sitt och kom och Kiwi... Hon var otroligt duktig. Hon är en sån härlig hund. Såå glad och trygg. Hon och jag kommer bli ett fantastiskt team, det känner jag redan.

Just nu ligger Tindra och Kiwi och leker med varandra. De har så roligt ihop och verkar leka på lika villkor. De är just nu lika stora så vi får se hur det blir när Kiwi växer i från Tindra. Meya är inte alls intresserad av att leka med dem. Hon är mer den som styr upp det hela när hon tycker att de har lekt lite för länge. Det finns inget som säger att vi andra håller med;o).

Jag laddar upp två superfina bilder som Anna-Lena tagit på Kiwi.

Jag har tillbringat dagen på Kalmar brukshundsklubb och hejjat på våra Ölandsekipage som var med och tävlade i sydostcupen. Tyvärr gick det bäst för oss i fel klass, den individuella och Kalmar BK tog hem segern. Oskarshamn och vi på Öland har fått äran att vinna två år var så nu var det faktiskt Kalmars tur... eller?  I alla fall, riktigt bra kämpat av er Kalmar, ni gjorde många snygga lopp. STORT GRATTIS TILL SEGERN! Vi är redan sugna på revanch;o).Vi är ju tävlingsmänniskor, eller hur??? ;o) 

Jag har ju inte varit ute på en enda agilitytävling sedan jag var i Sölvesborg i höstas eftersom Tindra inte varit ok så det var helt underbart att se alla duktiga ekipage samt umgås med personer som man brukar stöta på vid tävlingar. Den sammanhållning som vi har som tävlar för ÖBHK är fantastisk.

Jag satt där kände hur det kliade i benen... jag ville in på banan och springa själv. Inte bara se... Just då bestämde jag mig för att det var dags att se om Tindra kan tävla igen. Hon har ju varit väldigt fräsch ett bra tag nu efter all rehabträning. Hon är i full kondition och jag vågade mig faktiskt på att hoppa några hopp samt ta balansen för en vecka sedan och peppar, peppar så verkade hon inte ha ont dagen efter heller. Jag var extra noga med massage och så. Vi får se. Jag ska ringa min Rehabtränare och se vad hon säger...

På kvällen var vi bjudna hem till min barndomskompis Jennie som hade födelsedagskalas. Jennie är ju kock och känd för att bjuda på riktigt god mat och jag kan säga att hon lyckades alldeles strålande även denna gång. Under tiden vi åt och försåg oss sprang hundarna omkring i Jennie och Jimmys stora fina trädgård och lekte med deras Border Terrier Elton. Jag satt där och tänkte att jag är lyckligt lottad som kan ta med mig mina hundar nästan överallt för de flesta av mina kompisar har oxå hund. Inte det att jag inte kan lämna dem hemma (förrutom nu när Kiwi är liten)  men det är skönt att ha med dem. Att slippa tänka på hur läge de har legat själva hemma. Att behöva åka hem när det är som roligast för att de har varit själva länge nog osv. Inte för att jag egentligen ser det heller som ett problem, det är något som man bestämmer sig för, att det är ok, den dagen man köper sin första hund.